Choralbuch zum evangelischen gesangbuch online dating

Rated 3.87/5 based on 997 customer reviews

General rights Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights.

Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.

Det är i stor utsträckning till den blandade körsången det refereras när svenska körfrågor och ”The Swedish choral miracle” behandlas. In: Reimers, Lennart; Wallner, Bo; Ericson, Eric; Leighton, David; Tanner, Roger (eds.). Dessa frågor är förknippade med forskningens metodiska och teoretiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. University of Georgia; Larkin, Michael Howard (1985). Perspektiv på amatörkulturen kunde enligt honom bland annat visa på uppfattningar om ”kvalitet, kunskaps- och utbildningsnivå, förhållande till personlig utveckling, och samhällsnytta”27, områden som utöver det vokalmusikaliska spelar roll för körmusikens och körers position inte bara i Sverige. Detta påpekande gäller också själva bibliografidelen, där de förtecknade omkring 5 500 titlarna inte är en fullständig förteckning över körforskningslitteraturen åren 1960-2010, utan endast speglar vissa specifika delområden av den globala forskningen om körfenomen. Icke desto mindre formulerades följande frågor vid ett internationellt symposium om körforskningsfrågor i Lund 2009: ”• Is choir still a representation of society? Should choir music be seen as an example of the crisis of European culture in a postcolonial and postmodern world?

Enligt Lennart Reimers är det senare nära förknippat med en specifik körklang, och han har påpekat att ”detta ‟mirakel‟ inte var en plötslig händelse efter Andra Världskriget utan en sammansmältning av varierande historiska, kulturella och nationella traditioner som går tillbaka långt i tiden, framförallt till perioden mellan slutet på 1700- och början på 1900-talet”.7 I viss utsträckning har de av Reimers antydda ”historiska, kulturella och nationella traditioner” behandlats i svensk forskning. Kravet på ”mätbarhet” kan till exempel anses vara en sådan metodisk-teoretisk utgångspunkt som, särskilt i USA, har fått genomslag i olika körforskningsinriktningar, inte bara körakustiken.10 KÖRAKUSTIK En i Sverige numera etablerad forskningsriktning studerar körakustiska och -fysiologiska frågor, som förknippas med forskning om körklangen.11 Inom denna inriktning används främst naturvetenskapliga metoder och mätbara fenomen, till exempel av klangen. The construction and validation of rating scales for the objective measurement of five dimensions of achievement in choral music performance. Körsång i Sverige har endast i marginell utsträckning studerats med fokus på internationella och transnationella förutsättningar och samband.28 Intresset för den Kydland Lysdahl, Anne Jorunn (1995). Körforskningsbibliografin har inte minst begränsningar av språklig karaktär. Zur kulturellen Konstruktion von schwedischem ”folksång" und deutscher "Nationalhymne". Baden-Baden: Nomos (Die kulturelle Konstruktion von Gemeinschaften im Modernisierungsprozeß, 3). • How does choir or choral music express national traditions and the conflicts inherent in a culture through individuals? ”32 Trots att transnationella körforskningsämnen hör till det sällsynta har senare års litteratur i kölvattnet av både the linguistic och the cultural turn bidragit med studier kring körväsendets olika aspekter utifrån nya perspektiv på bland annat föreningslivet och, inte minst, på sambandet mellan musikaliska, emotionella, gemenskapsstiftande och sociala fenomen i förändring över tid och rum.

Se Centre for Acoustic and Musical Experiments in Renaissance Architecture: 2010-11-08. A study of some important twentieth century secular compositions for women's chorus with a preliminary discussion of secular choral music from a historical and philosophical viewpoint. KÖRFORSKNING I SVERIGE Forskning om kör och körsång som fenomen har funnits i Sverige i varierande omfattning. Vad skall åstadkommas med forskningen och hur ska det verkställas? Pennsylvania: Widener University; Jaros, Marc David (2008). University of Minnesota; Hickok, Stephen Clyde (2009). Jonssons avhandling ingick i ett större forskningsprojekt (finansierat av Nordiska samarbetsnämnden för humanistisk forskning, NOS-H) med fokus på att kartlägga och Bernskiöld, Hans (1986). Det står i kontrast till mängden djupgående forskningsstudier kring körväsendet i stort. KÖRFORSKNING KONTINENTALT OCH GLOBALT Mångfalden av körforskningsperspektiv globalt gör det nära nog omöjligt att ge en sammanfattande beskrivning av körforskningens huvuddrag. A Global Bibliography nationaliseringsprocesser sedan början av 1800-talet och offentliga sångritualer.31 Att humanistisk forskning oftast utförs enligt ”nationella” diskurser är dock inte ett fenomen som är specifikt för körforskning, utan ett allmänt resultat av institutionernas och diskursernas uppkomst och utveckling.

Särskilt från och med mitten på 1980-talet uppmärksammades körsången och körlivet från flera håll, oftast av enskilda forskare med specialisering inom en specifik ämnesinriktning. A cappella: The story behind the Swedish "choral miracle". Stockholm: Royal Swedish Academy of Music, 141: ”this ‚miracle„ was not a sudden event following the Second World War but a crystallization of various historical, cultural and national traditions which go back a long way in time, primarily to the period between the end of the 18th century and the beginning of the 20th.“ Min översättning. The Swedish choral miracle: Swedish a capella music since 1945. Är forskningen konkret och resultatorienterad eller humanistisk och kulturvetenskaplig i allmän bemärkelse? Pennsylvania: Temple University; Jaffe, Hildy (1998). The effects of implementing a curriculum-based service learning program incorporating a choral reading model. Optimal experience in the choral rehearsal: A study of flow and affect among singers. The relationships of parental involvement, motivating factors, and socioeconomic status to high school all-state choir and band membership. “Sjung av hjärtat sjung“: Församlingssång och musikliv i Svenska Missionsförbundet fram till 1950-talet. Amatörkulturen, alltså den ickeprofessionella kulturen, beskrev Østrem utifrån en jämförelse med det professionella och med rådande konstbegrepp. Därför berörs i det följande några aspekter, utan att detta ska anses vara en fullständig beskrivning av körforskningens nuläge världen över. Stockholm: Stockholms universitet, 121–136; Hedell, Kia (2009). Uppfattningar om körsång och klang i efterkrigstidens Sverige.” In: STM-Online (12). Detta försvårar dock att likheter och skillnader i till exempel europeiska körtraditioner blir belysta och satta i ett större sammanhang. • Is choir music a representation of or a metaphor for European culture?

Choral Research : A Global Bibliography Geisler, Ursula Published: 2010-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Geisler, U. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal ?

• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. “„I varje socken sjunger man med en egen melodi‟: forskningsmetodologi vid studiet av andlig sång i Finland”.

Även om det finns många exempel på en sådan uppdelning, pekar nyare forskning på att disciplingränserna håller på att förskjutas mot en mindre skarp dikotomisering. A Global Bibliography KÖRFORSKNING: NÅGRA PERSPEKTIV Vad innebär fältet ”körforskning” som här står i fokus? Tyresö 1970–1986  Svensk körsång: KÖRSAMs tidning. Wolfenbüttel 1929– Kuskbocken: medlemsblad för Västernorrlands körsällskap. New York 1869– 1871 Tidskriften KFUM-sången: medlemsblad Sveriges KFUM:s sångarförbund.

Bibliografidelen förtecknar cirka 5 000 titlar, varav största delen utgörs av artiklar och bidrag i vetenskapliga publikationer, minneskrifter samt monografier och avhandlingar från åren 1960-2010, men även äldre forskningslitteratur har förtecknats i den mån den anses ha relevans för dagens körforskning.

MUSIKPEDAGOGISK VERSUS MUSIKHISTORISK KÖRFORSKNING? Bibliografin är inte tänkt att i sig vara en forskningspublikation på körforskningens område eftersom man ännu knappast kan tala om ett sådant.

Eftersom ett mål med Körcentrum Syds verksamhet är att stärka körlivet och körforskningen regionalt och utveckla den nationellt, har ett behov av att kartlägga körforskningen och dess status quo formulerats. “Literaturbericht zur Hymnologie: Englischsprachige Dissertationen und Arbeiten 1997–2006”.

Detta bland annat på grund av att körsjungandet står starkt i Sverige, medan körforskningen är nästintill osynlig eller tycks gömma sig bakom andra forskningstematiska inriktningar (musikpedagogiska, vokalmusikaliska, (musik)sociologiska, akustiska etcetera).

Leave a Reply